Bästa kyrkoherdar och medarbetare!

 

Påsken är kristenhetens största högtid. Tyvärr tvingar den pågående pandemin oss att fira också den med de begränsningar som gäller. Några andra möjligheter finns inte. Den här situationen delar vi för närvarande med många runt om i världen.

I vår kyrka följer vi statsrådets och myndigheternas anvisningar om att högst 10 personer ska vara samlade samtidigt. Det här gör vi för att medverka till att smittan sprids så lite som möjligt, alltså av omsorg om varandra och samhället. Det här är vad som gäller för närvarande. Om pandemin förvärras är det fullt möjligt att begränsningarna ökar ytterligare.

Mitt i alla dessa svårigheter finns det också ljuspunkter. Fortfarande hålls gudstjänster i våra församlingar, om än med en liten grupp. Fortfarande stiger kyrkans förbön på söndagarna till Gud, den allsmäktige och barmhärtige. Det här behöver vi fortsätta med varje söndag framöver och använda tillbuds stående teknik för att de som vill ska kunna delta i församlingens gemenskap.

Till mångas glädje är det allt fler medarbetare som tar steget och prövar på att använda sig av tekniken för att så många som möjligt ska bli delaktiga på ett annat sätt än tidigare. Under den senaste veckan har jag, då jag kunnat, öppnat upp inslag från församlingarna i min telefon. Jag har sett många medarbetares ansikten och hört tänkvärda, uppmuntrande och varma ord – ett budskap i rätt tid som stiger fram ur evangeliet. Ett stort tack till alla som medverkar till att det blir möjligt! Var frimodiga – allt behöver inte heller vara perfekt! Men jag vill också varmt tacka alla som gör ett hårt arbete för att de uppehållande och nödvändiga funktionerna i församlingarna och i de kyrkliga samfälligheterna ska fungera, sådant som inte syns så mycket på sociala medier. Tack för ert värdefulla arbete!

När det nu gäller skärtorsdag och påskhelgens gudstjänster har biskoparna gemensamt diskuterat vilka möjligheter som finns att fira den för många efterlängtade nattvarden. Vi har kommit fram till att det ska vara möjligt, om man i församlingen så besluter, att fira nattvard för den lilla grupp som är samlad att genomföra gudstjänsten.

Tanken med detta är att den grupp som genomför gudstjänsten kan fira nattvard för så att säga hela församlingens del. De som följer med den strömmade mässan kan delta i nattvarden genom en andlig kommunion eftersom det inte är möjligt att fysiskt ta emot nattvarden. Genom att lyssna till instiftelseorden, delta i bönerna och tänka på gåvan som ges i nattvarden d.v.s. Jesus Kristus själv, hans barmhärtighet, hans kärlek och förlåtelse, kan också den som följer med gudstjänsten i sitt hjärta fira mässan och bli styrkt i sin tro.

Om man i församlingen väljer att göra så här är det viktigt att iaktta följande saker: Begränsningen på 10 personer samtidigt närvarande i kyrkan gäller också dessa nattvardstillfällen.

Den grupp som genomför mässan ska vara en blandad grupp så att i den ingår förutom präst, kantor och vaktmästare också församlingsmedlemmar. Om det bara är möjligt så behöver alla närvarande ha en uppgift, t.ex. som textläsare, förebedjare, framförande av musik, medverkan vid altarets avklädande. Mässan ska alltså inte genomföras enbart av en präst och anställda.

Prästen delar ut nattvarden. Höga hygienkrav och säkerhetsavstånden gäller för alla närvarande. Den som är sjuk eller hör till någon av riskgrupperna ska inte alls delta.
Under själva utdelningen kan man låta kameran visa altarbordet eller något annat i kyrkan, men inte kommunikanterna.

Biskoparna har gemensamt tagit avstånd från tanken, som bl.a. uttryckts på sociala medier, att man samtidigt som sändningen pågår skulle fira nattvard i hemmet.

Innan påsken sammanställs ett enkelt bönematerial som kan användas vid dessa tillfällen.

Jag är medveten om att det i församlingarna inte kommer att finnas en enhetlig syn på denna möjlighet. De lokala kontexterna ser olika ut i Borgå stift vilket säkert också avspeglar sig på hur man vill göra i denna fråga.  Det viktiga är att gudstjänst i vilket fall som helst hålls på skärtorsdag och påskdagen samt att dessa tillfällen når ut till församlingsmedlemmarna genom tillbuds stående kanaler. Jag ser det ovan beskrivna nattvardsfirandet som en möjlighet och inte ett krav under de begränsade och bristfälliga omständigheter vi nu lever i. Dessutom kan situationen vara en annan, med ännu strängare begränsningar, när Stilla veckan och Påsken infaller.

Jag uppmanar kyrkoherdarna att diskutera detta med medarbetarna och att sedan fatta beslut om hur man gör i församlingen.

Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka. Jag skall ge er en framtid och ett hopp. När ni åkallar mig och ber till mig skall jag lyssna på er.
Jeremia 29:11-12

 

Med önskan om Guds välsignelse, beskydd och vägledning för varje dag!

 

Biskop Bo-Göran