Tal vid invigning av serviceboendet Mariahemmet i Jakobstad 9.12.2019

Bästa festdeltagare, invånare, personal och styrelsemedlemmar!

I dag har vi verkligen orsak att fira. Vi får med tacksamhet och glädje fira att Mariahemmet har funnits här de senaste 50 åren och framför allt får vi fira att Mariahemmet fortfarande finns. Mariahemmet inte bara finns utan är dessutom livskraftigt och väl rustat inför framtiden.

I dag vill jag lyfta fram några perspektiv som jag ser som mycket viktiga.

Det första är: Vi behöver alla ett hem

Alla som någon gång har flyttat vet att det är en stor upplevelse. Det är mycket som förändras på kort tid. Jag och min hustru Karin hade bott i samma hus i 23 år. Där hade vi också levt den längsta tiden av vårt familjeliv. Mitt i allt, på relativt kort varsel skulle allt detta förändras i och med flytten till Borgå. Flytten fyllde oss med många känslor, förväntan och vemod blandades samman. Ja, också en viss rädsla. Hur ska nu allt det nya utformas?

Vi ser nu tydligt hur mycket det betyder att få stiga in i en gemenskap och steg för steg få uppleva känslan av att höra till ett sammanhang och en gemenskap. Det är viktigt att bli emottagen av andra människor och att få höra till.

Jag ser att det ni här har på Mariahemmet, det ni byggt, renoverat och upprätthåller svarar mot något av det djupaste behov vi människor har i alla åldrar. Behovet av att få känna sig hemma, få höra till och få vara en del av en gemenskap – naturligtvis var och en på sina egna villkor och på sitt eget sätt. Ja, hela hemmets långvariga verksamhet präglas av detta då man med goda föreståndare, styrelseordföranden, styrelsemedlemmar, personal och frivilliga verkar för trygghet, välbefinnande och livskvalitet.

Här i detta hem finns ett sammanhang och en atmosfär av gemenskap som ni invånare och personalen skapar tillsammans. Hit får man stiga in, bli sedd och kan få den konkreta upplevelsen av att höra till. ”Vi på Mariahemmet” blir en gemenskap som främjar trygghet och livskvalitet.

Och att få stiga in i ett sådant sammanhang betyder samtidigt att det blir lättare att ta steget som det innebär att flytta från en miljö man kanske länge vant sig att vara en del av. För att få flytta och samtidigt känna att man är välkommen till det nya gör att man med tillförsikt kan se framtiden an. Då får man småningom känna sig som hemma och vara trygg.

En sådan trygg atmosfär finns här på Mariahemmet. Jag tänker på alla de gånger som jag fått besöka det här hemmet som präst och som kyrkoherde. Atmosfären av ett hem, omsorg och omtanke känns när man som besökare stiger över tröskeln. Och många är de samtal där jag fått höra om detta av både inneboende och av anhöriga.

 

Det andra jag vill lyfta fram idag är engagemangets betydelse

Mariahemmet är från allra första början ett uttryck för engagemang. Grundarna bland vilka vi särskilt får nämna Bertha Petell såg ett behov i det dåvarande samhället. Det fanns ett klart behov av ett sådant här hem för att dåtidens äldre generation skulle få möjlighet till ett tryggt och kvalitativt boende.

Men grundarna och tillskyndarna till Mariahemmet inte bara såg. De gjorde också något. Och det är nog där som det avgörande ligger. Vi har idag alla möjliga analyser och tankar om hur vårt samhälle är beskaffat. Ända in i minsta detalj. Men lika mycket har vi inte av sådana som faktiskt är beredda att stiga till och göra något. Engagemang tar nämligen tid och krafter.

Att vi i dag kan hålla den här festen, glädjas över alla åren och dessutom se framåt, är tack vare engagemanget kring Mariahemmet. Ett engagemang som tar sig många olika uttryck. Vår stad är ju känd för just detta. Här finns en föreningsaktivitet som bär upp mycket, både för barn, ungdomar och äldre. Och vi får säga att det nog är med stor tillfredsställelse som vi kan konstatera att detta engagemang står sig i mötet med konkurrens från privata aktörer. För det här är ett engagemang som inte drivs av vinstintresse utan för den goda sakens skull. För medmänniskans skull. För det vill jag från Borgå stifts och kyrkans sida uttala ett stort tack. För det är nog många umbäranden, tid och krafter som ligger bakom detta engagemang.

Det tredje jag i dag vill lyfta fram är tacksamheten. Tacksamheten till den äldre generationen.

I dag framställs ibland åldringsvården som något för samhället resurskrävande och dyrt. Till detta vill jag ställa frågan: Vem och vilka är det som behöver dessa resurser?

Det är den generation som byggt upp vårt samhälle och som bidragit till att vi har det som vi har i dag. Ibland kan det bli så att vi som är lite yngre i någon stund tar allt det här för självklart. Men så är det inte. Inget av det här som Finland är i dag har kommit till av sig själv. Det har arbetats lös. Av en generation som inte sparade på sig själva utan hade som mål att nästa generation skulle få det bättre än vad man själv hade.

Det målet tycks ibland glömmas bort i dagens samhälle där vi i högre grad lever för att vi själva ska få ha det så bra som möjligt.

Men till er som representerar den generation som byggde upp vårt land och gav grunderna till ett välfärdssamhälle vill jag i dag säga ett stort tack. Tack för allt arbete, tack för att ni tänkte på oss och gav oss allt detta. Vare er väl för unnat att få bo i ett tryggt hem.

 

Därför vill jag i dag välsigna detta hem.

Kära vänner, i dag tackar vi Gud för detta hem och ber att han skall välsigna det. Vi gör som vår Frälsare har lärt oss och säger: ”Frid över detta hus”.
Och vi minns vad Jesus Kristus uppmanat oss att göra: ”Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er”.

Gud har i sin godhet gett oss ett hem och människor som står oss nära.
Må Gud den treenige, Fadern, och Sonen och den heliga Anden, välsigna detta hem, dem som bor och arbetar här och alla besökare.

Med detta vill jag framföra Borgå stifts hälsning till Mariahemmet, dess viktiga verksamhet och till alla i ledningen, personalen och alla invånare.

Gud välsigne er, ert arbete och er gemenskap.